Granen står så grön och grann i stugan

Ja jävlar, det är en präktig gran jag släpat hem. Om jag får säga det själv, och det får jag, ty annat vore lögn. Jag tror faktiskt aldrig jag sett en så fin gran. Så tät och jämn och...grön.
Sa jag att jag bar hem den själv? Jojo, jag tog den över axeln och gick. Eller ja, vobblade hemåt.
Med två tunga paketkassar i andra handen.
Julgransförsäljaren (en snäll gammal man som verkligen såg ut som jultomten, om tomten hade sovit under en gran någon vecka eller så) undrade om jag var ensam i jul. Nej, sa jag, jag bor med min sambo här runt hörnet. Han undrade då var min sambo höll hus, eftersom han uppenbarligen inte var där för att hjälpa mig bära gran. Ja, det kan man verkligen undra sa jag och tänkte att om jag sa som det var skulle grantomten nog leta rätt på Mattias och klå upp honom. Mattias satt nämligen med sina jobbpolare på Lilla Asien och drack öl efter fotbollsspelande. Till hans försvar ville han köpa granen idag och inte igår kväll, men jag kunde inte hålla mig. Fast det sa jag inte.